Grinig på datorn :(

Ååh!
Jag som skrev ett jätte långt inlägg och berättade om min nyårsafton 2004-2005 och så försvann det. :( Datorn segade sig och ville inte spara så det försvann.
Jaja, så är det nu. Jag tänker i alla fall inte skriva det igen, minns ändå inte exakt vad jag skrev.
jag ska fira nyår i Västervik.

Det blev ett kort inlägg den här gången, men det är bara för att nu är jag grinig på datorn.

Berättar om min nyår om några dagar.
//Sassa

Must surr i öronen

Julen kom och gick och utan snö.
Julen var mysig med granen så grann och fint spraknade med glitter och kulor, knäcken seg i tänderna, och laxen smältande på tungan. Glögg i mängder och must surr i öronen, Kalles jobbiga stämma blandas med Carolas. Jul är kul. Familj och glädje, skratt och fylla. Mat i mängder och "paltkoma" åt alla! Djur i hus blir sus. Värsta språket i kåken så kul, ett spel vi lirade tills tomtefar full i hatten kom på lur.

Alltså det här med rimm har aldrig varit min starka sida, snarare en av de svagaste.

God Jul din filur, hoppas du får en riktigt mysig jul utan strul!

Vi får väl se hur nyår blir firat då.
//Sassa


Snurr snurr i huvudet!

Vad händer med min framtid? Vad ska min framtid innehålla? Jag vill så gärna kunna se i en kristallkula eller i tarokort eller handens linjer, vill veta vad som ska hända. Kommer det att gå bra? Blir jag det jag drömmer om? Får jag jobba med mitt drömyrke så småningom? Kommer jag få egna barn och kommer jag kunna föda dom själv? Kommer jag bo fint, stort eller smått? Kommer jag gifta mig och skaffa körkort? Jobb, jobb och jobb!!! Usch, det snurrar ganska mycket i huvudet nu med alla funderingar kring framtiden! Jag har kommit in i "fundera på framtiden hela tiden" - fasen nu och det känns jobbigt.
Samtidigt som jag så gärna vill veta om allt kommer fixa sig så vill jag inte det ändå. Det är ju inte kul att få veta allt, då försvinner ens drömmar. Hmm.. svårt dilemma :P Har hamnat i någon sorts kris just nu, återvändsgränd, eller korsning, fast korsningen ser mer rund ut, går liksom i cirklar. Har slutat plugga, måste börja jobba, söker jobb som in i ************************ men det är svårt att få in en f*cking j*vla fot i det f*rbannade systemet!!!!! Jajajajaja, orkar inte upprepa allt jag har i huvudet varje dag. Bläh. Det fixar sig alltid på något sätt, det brukar det göra.
Nu ska jag ägna mig åt att njuta över julskinkan och pepparkakor och julöl, och sen fyrverkerier och fina kläder och glitter och mängder i champagne... sen får jag grubbla :) Kommer ha tid att grubbla i många många år till så jag kan väl göra det sen lika gärna.
Glöm dina bekymmer för imorgon kommer nya!

Vilken fredag!!!

Nu ska jag ta och berätta för er om min fredag. Ojojojojojojojojoj säger jag bara, det är nog en ganska bra sammanfattning av den dagen/kvällen/natten/morgonen.
Jag och Linda hade bestämt att på fredagen skulle vår teaterpjäs och de andras redovisningar firas med en hejdundrande kväll. Vårt mål var att bli så packade att vi inte skulle hitta hem. Linda skulle sova hos mig så att vi hade varann som trygghet när vi tillsist skulle försöka hitta hem.
Vi började kvällen hos mig med alla från vår klass och två från vår förra klass, vi lekte lekar och larvade oss till grannen kom och klagade. Klockan var då 22.30! Känslig granne, och han var riktigt arg också. Vi bestämde oss då för att röra på oss in mot stan. Vi hamnade på Göta Källare. Först stod vi alla och dansade på övervåningen ett bra tag och larvade oss, sen rörde vi oss nedåt till Schlager/dansbandsgolvet och dansade till Carola och Arvingarna m.m. Jag och Linda bättrade på vår fylla med lite Tequila och Lakritsshots och sen rörde vi oss vidare in mot det stora RnB golvet där en manlig strippa stod och dansade på en byggställning. I Cowboyhatt och Amerikanska stringkallingar, han såg ruskigt äcklig ut. Sen försvann han, antagligen i brist på respons.
Sen dansade vi vidare, jag gick iväg och sög i mig tequila för mig själv :P Sen ville resten av gänget dra, då var klockan runt 01.30 men jag och Linda hade bara börjat kvällen! Så vi gick upp och fortsatte dansa vidare, trots att vi båda hade högklackat var vi inte trötta i fötterna.
Ett killgäng satt och glodde på oss med stora tefats ögon och tyckte nog att vi var ena märkliga tjejer. Vi började driva med dom och mima till alla låtar och göra små scener. De garvade och ville ha med oss på någons Svensexa. Sen ramlade jag ihop på golvet och kände att jag inte kunde se något alls, och golvet kände jag knappt längre under mina fötter.
Tillslut stängde stället och vi tog oss ut på något vänster. Väl ute gick vi till Mc Donalds och nån Tysk gubbe följde efter oss och snackade en massa med Linda. Jag hörde bara schenng dilfgtidv jdsvcchch shchdlghschs schvhkgfhv sch shcv. tydligen vände vi i dörren till Donken och skulle hem, jag minns att jag lutade mig mot en soppkorg men kräktes inte i alla fall. Plötsligt var vi i T-banan och Linda satt på golvet framför mig och lutade sig mot mina ben och jag hängde nästan ner över hennes rygg. Fridhemsplan lyckades vi komma till och sen in på Donken igen, och jag lutade mig över varenda papperskorg på vägen men spydde inte, jag spyr aldrig på fyllan, jag somnar innan. Vi vände i dörren till Donken igen och tydligen in i en taxi, detta minns inte jag. Plötsligt sätter jag nyckeln i låset och vi är hemma hos mig igen.
Linda somnar på en gång och jag hänger vid handfatet och blir fotad av Richard som kom hem till mig efter hans julfest.
På morgonen gick jag och Linda och handlade pizza och jag hade på mig min rosa flanell pyamas och frågar Linda "Hur fan tog vi oss hem?"
Mission completed
//Sassa

Du kan göra skillnad!

Sedan september har jag jobbat och slitigt som ett djur tillsammans med Linda med vår teaterpjäs. Vi har skrivit manus, regisserat varandra, skaffat, köpt och lånat rekvisita och scenografi, repat repat repat och rollforskat men nu. Nu så är allt över. Det känns så otroligt märkligt. Från en otroligt insensiv termin utan några som helst sovmornar. Tillochmed helgerna har haft en väckarklocka. Sena nätter, få timmars sömn, stress och press. Och plötsligt premiär. Igår kl 11 och kl 20.45. Helt otrolig känsla. Att stå på scen är mitt liv, det bästa jag vet. Det finns inget som går upp mot att få möta publikens blickar.
Jag är förbannat nöjd för min och Lindas insatts, jag är så oerhört stolt för vårt teamwork. Kvällsföreställning var fullsatt, helt underbart!!! Men nu då? Självklart vill vi visa vår pjäs fler gånger men då är det upp till oss att boka lokal osv. Men det ska bli av så småning om men nu måste jag börja fokusera på vad jag ska göra till vår. Nu blir det en paus i pluggandet och så tänkte jag börja jobba och betala av mina studielån :P men det har varit värt varenda krona!

Jul, jul strålande jul! Men var är snön??? Vad är det för fel på klimatet? Det kommer snart bli så att man aldrig mer får uppleva snö, ja vi har ju kommit en god bit på vägen, rättare sagt en ond bit på vägen. Nordpolen smälter, isbjörnar börjar käka människor för att de är så hungriga. Vi håller på förstör vårt hem. Usch, det är förjävligt!!!
Det lilla jag brukar göra är att alltid släcka alla lampor innan jag går hemifrån, försöker att aldrig kasta skräp på marken, jag åker alltid kommunalt... *harkel* ja det kanske beror på att jag inte har körkort, men ändå. Vad mer kan man göra? Alltså när jag väl får en ekonomi ska jag sponsra alla möjliga natur och klimatorganisationer, men då måste jag sponsra rädda barnen, djurens rätt, Aidsfonden osv.. fan kommer bli fattig så fort jag skaffat mig ett jobb. Suck, det är så mycket vi alla kan göra men vi orkar inte ta tag i saker. Det är en jobbig känsla. Men om alla gjorde något litet skulle det bli skillnad!

//Sassa

Ingen är perfekt!

Nu har jag inte skrivit på ett tag och det är för att det varit en TOTAL OMÖJLIGHET!!! Har inte kunnat unna mig några minuter av avkoppling, jag har inte tid med det. På fredag är det intagningsprov på Teater Högskolan och på måndag har jag och Linda premiär av vår teaterföreställning!!! Så just nu är det full rulle.

Nu är jag hungrig, min mage kurrade och knorrade massor. Men när ska jag hinna äta? Ikväll någon gång, vid nio halv tio blir jag nog klar med maten. Men vad ska jag äta? Usch vilka I-landsproblem. Vad ska jag äta? Oj vilket jobbigt beslut, tänk istället om man var tvungen att tänka: Kommer jag få äta? Kommer jag överhuvudtaget hitta något som släcker den värsta hungern så jag kan lyckas få lite sömn i natt?
Man har nog ganska tur ändå. Man slipper hungra onödigt länge, man slipper frysa hela nätterna genom, man slipper ha samma tygtrasor på sig, man slipper gå omkring i sitt eget smuts, man slipper fundera på om man lyckas överleva en vecka till. Skönt att slippa allt det där, men vi "bortskämda och välbärgade svenskar" har också problem och djupa bekymmer som kan hålla en vaken nätterna genom.

Ingen är perfekt!

RSS 2.0