♥ Penispasta ♥

Jaha, då var det måndag igen då. Jag har ännu inte fått någon form av höstångest, okej jag är väl lite tröttare än vanligt men inte så farligt. Jag hoppas mitt goda humör fortsätter till våren vilket jag egentligen har väldigt svårt att tro på. Hösten är en väldigt vacker årstid, färgerna sprakar och vindarna är friska, men de höstdagar när allt är grått och blött är för jävliga! De mornar vill man bara fortsätta sova, sova sova sova tills man vaknar till en vacker strålande sol. Sommaren har ju direkt inte varit toppen i år, så man har inte riktigt lyckats fylla på sitt solbatteri som är tänkt ska räcka till i vår. Men då kan man ju alltid gå till ett ljuscafé jag läste om i Metro. Ett café i vitt, möbler, väggar, taket, golvet allt är i vitt och även kläderna man får låna när man går in på cafét. Ljuset var... hmm jag minns inte hur många gånger starkare än på ett kontor, men det var iallafall väldigt ljust, det stod att det tog ett tag innan ögonen vande sig vid de bländande ljuset. Men skulle tydligen bli piggare av att vara där ett tag... kanske en kvart.
Men jag undrar verkligen om jag skulle vilja lägga ut pengar på att bli bländad, och jag som avskyr lysrörs ljus. Det bästa är väl ändå att få möta solen på riktigt, men en resa bara sådär har jag varken råd eller tid med.. men eftersom jag i början av det här inlägget berättade om att jag inte fått dåligt hösthumör än behöver väl inte oroa mig... än.
Men det märkliga med det här är att det är nödvändigt för vissa människor att gå på sådana där ljuscafén för att klara av resten av hösten och vintern.
Vi bor i Norden, den största delen av året är mörkt och kallt men ändå så kräver vi ljus oftare än vi får, att inte kroppen lyckas anpassa sig. Det känns nästan som om det inte riktigt är meningen att någon ska bo i ett sånt här mörkt land!? Men hur kommer det sig? Det har väl "alltid" funnits människor i Norden.
//Sassa